Ute på resa :) Emma och Michaela

Efter frukosten hade vi tänkt visa de andra Jackson square, ta en kaffe och beignets på café du monde men så gick vi förbi en turistbyrå och vips så va vi bokade på en tur ut till träsket.

Väl därute, efter en olidligt lång väntan i solen och mkt skitsnack om de andra passagerarna var Trump-anhängare eller inte så åkte vi äntligen iväg med vår airboat. Våran guide hette George och han visade oss alligatorer, han retades med alligatorer, han matade alligatorer med marshmallows och hav berättade hur man dödade alligatorer. Sen fick vi hålla i en alligator 😊

När vi kom tillbaka till byn var det dag att hitta nånstans äta. Alla trötta, sletna och lite smårosa. Det gick sådär, men till slut hittade vi till deja vu och där träffade vi resans första trevliga och glada servitör! Frågade vilka lager-öl de hade, de hade bara en, så då tog vi den. Sjukt god. Dock hade han inte riktigt koll på att Budweiser, red stripe och heineken också är lager men det är kanske inte så lätt att veta när det inte står det stort på flaskan, han va ju trots allt amerikan liksom.

Vi tog den farliga vägen hem och där på den farliga vägen började vi prata med en granne, frågade om vägen till en affär, han berättade och vi gick förbi vårt hus och lämnade av en sjuklig David innan vi fortsatte.

Det var långt till affären. Låååångt. När vi gick där och hade gått i en evighet började vi misstänka (okej inte vi, jag) att den där grannen som bodde i den där osäkra delen kanske lurade oss, men till slut såg vi affären! Vi handlade massa! Massa öl och vatten. Sen lite chips och vin. Lite frukost... när vi stod där vid kassan med överfulla korgar och massa grejor vid sidan om kände vi oss lite hopplösa och trötta. Så frågade efter om de kunde ringa efter en taxi och det kunde dom. Kom det nån taxi då undrar ni. Nä, det gjorde inte det. One Love kom, i sin risiga bil, på andra sidan vägen, över två filer, i motsatt körriktning. Han sprang ut där och hjälpte oss med kassar och allt, vi följde efter, lite sådär panikfnissandes, halvt livrädda. One Love lät precis som eldflugan Ray i prinsessan och grodan! (Engelska versionen) han skrattade och svor hela tiden, men vi kom fram, hela och levandes, trots att gubben var nästan blind och hade colabottnar till glasögon på nästippen.

Nu ligger vi här, alldeles lysande röda på diverse ej utvalda kroppsdelar, pannan och näsan för mig, David ligger och gnyr lite då och då i bäddsoffan som den icke-kvinna han är (han har feber och ska chocka kroppen genom att inte ta febernedsättande...)

Imorn är en ny dag och då ska vi fan inte vakna sex!